fingals

I am not a robot.

Blä. Kan något bara hända?

Samtidigt så vet jag ju att jag inte bara kan sitta här och deppa.
Men jag är tillåten för mig själv.
Kosmos är fortfarande borta.
Det seriöst suger.
Jag känner mig precis som vädret idag.
Soligt och regnigt.

Dessutom vill jag att Kosmos ska komma tillbaka.
Älsklingen.
Dessutom vill jag äta godis.
Men nej.
Dessutom fick jag lön idag.
Nu kan jag boka en resa.
Bra.
Det enda bra.
Allt annat är ju åt seriöst helvete.

ÅH!
Så jävla dålig dag.
Försover mig fett igen.
Går upp.
Får ångest.
Flippar.
Mår dåligt.
Har ångest.
Gör dumma saker.
Nu törs jag inte ringa till praktiken heller.
Vad ska jag säga ens?
Hej, det är Sofia och nä jag är ju inte riktigt frisk alla dagar.
Fan så dåligt.
Jaja.
Nu vill jag flytta.

SÅ var jobbhelgen över.
Imorse hann jag inte dricka kaffe innan jag for till jobbet.
Var väl inte riktigt vaken.
Höll allvarligt talat på att somna när jag körde.
Nickade till och ögonen flimrade.
Det var inte sjukt nice.
Nu ska jag med all säkerhet i världen dricka en cocktail och röka en cigg i solen.
Because I'm worth it!

..när jag vaknar och det känns konstigt.
Igår var det en dålig dag på jobbet.
Började gråta igen för den där satans saten som jag älskar så mycket.
Nu sitter jag med bajsjävlatårar i ögonen igen och känner mig bara ledsen.
Förstår inte hur jag hade tänkt mig att jag skulle kunna vara hela sommaren i Piteå.
Hösten känns alldeles för långt borta.
Just nu vill jag bara ta ut alla mina sparpengar och starta ett nytt liv någonstans.
Resa jorden runt på måfå. Stanna där jag känner för det.
Måste jag vara här?!
NEJ!
Men ändå så är jag det.
Desto mer jag tänker på det desto mer vill jag bara fara.

Dessutom flagnar jag.
Nu kom Josef, sötaste grannungen ever.
Delar förresten med mig av den i särklass finaste låten jag vet och visste och kanske kommer veta.
Den är min hemlis.
'

JAG FÖRSTÅR INTE!
Vad har jag gjort för att förtjäna det här?!!!!!!!!!!!!!!!!
Vill inte ha en sådan här prövning.

Tittar ut genom fönstret och ser en orange/vit katt skuttandes två gårdar bort.
Dör av lycka.
Men det var inte så långvarigt.
Det var inte Kosmos.

Nu kan jag inte fara på praktiken heller.
Är totalt söndergråten.
Jag älskar ju min katt mest i hela världen.
Nu är Kosmos borta.
JAG KLARAR INTE!

Bort vill jag.
Mår inte prima idag inte.
Skulle på den där rättegången.
Körde bil dit men började gråta så det var som ingen idé.
Fick fara hem igen.
Så nu har jag suttit här och bara grinat och ätit mackor och rökt cigg och gjort jävlat inte ett skit.
Borde ju verkligen ta mig till praktiken.

Jag känner mig som en sten. Grå.






Vill känna mig såhär.

10 FAVORITER
Färg: I denna sekund är det mossgrön.
Mat: Hunger. Då smakar precis allt gudomligt.
Band: Kultiration är alltid en favorit. Även Neutral milk hotel.
Film: Death at a funeral är jobbigt rolig.
Bok: Harry Potter.
Sport: Snowboard såklart!
Årstid: Det beror på vad som händer omkring mig.
Veckodag: Söndag och fredag. Svårt att välja.
Glassmak: Kolaglass med sås insprängd.
Tid på dygnet: Riktigt tidig morgon efter en hel natts vakenhet. När solen går upp och allt är tyst.

9 FÖR TILLFÄLLET
Humör: Otroligt splittrad.
Smak: Camel rulltobak.
Kläder: Tofflor, alldeles för stora mjukisar (tack Erik), sovtröja och huvtröja.
Bakgrund: Kosmos, älskade Kosmos.
Nagellack: Två lager genomskinligt.
Tid: 02:12
Omgivning: Mitt rum, på golvet, på flyggmattan.
Irritationsobjekt: Att det kliar överallt.

6 HAR DU NÅGONSIN
Dejtat någon av dina bästa vänner: Jag tror inte det.
Brutit mot lagen: Ja.
Blivit arresterad: Ja.
Badat naken: Ja.
Varit med på TV: Det tror jag men väldigt, väldigt längesedan.
Kysst någon du inte känner: Ja.

3 PERSONER
Du kan berätta allt för: Den där Kosmos i tanken.
Du tycker om: Camilla.
Du inte gillar: Gubben som bor två hus bort.

2 VAL
Kaffe eller te: Kaffe, kaffe, kaffe, kaffe. Alla dagar.
Vår eller höst: Det är inte lätt nej.

1 ÖNSKAN: Att Kosmos kommer hem levande.

Fan jag kan verkligen inte förstå att Kosmos är borta.
Allt känns helt konstigt.
Jag vet ingenting.
Det är läskigt och jag är riktigt rädd.
Tycker att jag ser honom i ögonvrån.
Rycker till.

...............
snurrsnurr

Jag är äckligt ledsen för min katt.
I samma stund är jag äckligt glad för något annat.
Hur beter man sig då?

Sofia saknar Kosmos

http://open.spotify.com/track/0TK8x3tWyIzwnLwlliFswD
Ledsenlåten

Jag är helt tokig för tillfället.
Det måste bli början av juni snart.
Sofia saknar..
Det här trodde jag väl aldrig.

Kosmos är fortfarande borta.
Nu är det illa.
Min vrede lär inte bli av denna jord om ryktena är sanna om denna djävulska katthatare evolutionerad från en amöba inne i helvetets äckligaste, mest förvridna och elaka hörn.
Fy i fan.
Att det finns sådant folk.
Att jag kanske har en sådan två hus från mig.
Nä nu kan jag inte tänka på det mer.
Det är alldeles för läskigt för att vara sant.

Turkiet var bra.
Nja ganska underbart faktiskt.
Men det var inte för själva resemålet utan finigaste människan någonsin.
Herregud. Jag är typ kär? Nä inte det. Men ja.
Alanya och charter är nog inget för mig.
Gillade inte själva stället speciellt mycket.
Trevligt att sola och det där men det var alldeles för turistigt och aldrig får man vara ifred.
Samtidigt var det ändå väldigt roligt.
Men som sagt inte på grund av resmålet tror jag.

Har just haft en total freakout.
Kan inte ha mina kläder längre.
Är tjockast i världen.
Orkar inte.
Vill inte vara som en tjock jävla gris äckeljävlabrud med fet jävla äckellår och vader och mage och röv och inga bröst och dubbelhaka och feta fingrar och tjocka kinder och fläskfilé på ryggen.
Fan heller.
NU RÄCKER DET!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Min katt är borta.
Min älskling.
Och jag är fet.
Äckel Sofia.
Äckel.
Äckel.
Äckel.
Äckel.
Äckel.
Äckel.
Äckel.
Hej jag heter Sofia och jag är fet och är ett jävla äckel.
Hej jag heter Sofia och jag är fet och är ett jävla äckel.
Hej jag heter Sofia och jag är fet och är ett jävla äckel.
Hej jag heter Sofia och min katt är borta.
Fan vad allt är äckligt.

Det finns nog inga ord för hur mycket jag älskar min katt.
Han är en del av mig.
Jag känner mig inte hel.
Det gör fruktansvärt ont.
Jag förstår inte vad som hände.
Allt känns som en riktigt dålig mardröm som jag inte vaknar upp från.
Vad fan är det här?!

Vill inte gråta när Kosmos inte är här.
Han brukar ligga i mitt knä när jag gråter.
Mitt lilla barn.

Idag var ju dagen när jag skulle älska livet.
Inte sitta och gråta och se solen gå upp.
För att önska att den försvann igen.
Jag kan inte sova heller.

Kan inte.
Ska inte.
Får inte.
Kommer inte.
Tänker inte.
Orkar inte.
Finns inte.
Klarar inte.

Kosmos.

Jag är rädd.

Vart är min älskade kapten Kosmos?
Kosse
Tosse
Kossemosse
Kossentossenmossen
Det är inte kul längre. Inte alls.
Världens bästa, vart har du tagit vägen?
Åh, nu börjar jag snart gråta.
Nej.
Jag gjorde det.
Fan.
Kosmos.
Jag dör.

Vill ha en sådan där hippiebuss som mina grannar har.
Ska ta kort på den och visa.
Den är finast!

De bilderna jag nyss postade ska jag nog använda till att göra en ny header.
Det känns opassande när jag har kort och rött hår för tillfället.
Perfekt!

I vem, vad eller vilket vet jag inte.
Kär känner jag mig.
Eller som jag tror att kärlek känns.
Det borde vara såhär för just nu känns allt lite enklare.




2008, året då det kickade.
Äntligen har jag blivit duktig på att rulla cigg.
Känner mig som en bra människa.
Nu slipper jag köpa färdigförpackade som säkert är gjorda med barnarbete.
Stöttar det bara halvvägs liksom.