fingals

Det finns nog inga ord för hur mycket jag älskar min katt.
Han är en del av mig.
Jag känner mig inte hel.
Det gör fruktansvärt ont.
Jag förstår inte vad som hände.
Allt känns som en riktigt dålig mardröm som jag inte vaknar upp från.
Vad fan är det här?!

Vill inte gråta när Kosmos inte är här.
Han brukar ligga i mitt knä när jag gråter.
Mitt lilla barn.