fingals

Igår fick jag den där freaky känslan av att inte förstå ett smack.
Man går bara förbi spegeln sådär i all hast.
Står bara och stirrar.
Förstår inte varför någon, någonstans stirrar där i spegeln?
Vad är spegeln?
Vem är den där människan i spegeln?
Vems kropp är det här?
Vem är jag som tänker?
Hur kan jag tänka?
Kan jag styra den här kroppen?
Titta!!! Ett öga blinkade!!!
Heter jag Sofia?
Varför är min hjärna kopplad till den här kroppen?
Hur kan det här hända?
Varför står jag bara här?
Varför rör jag mig inte?


Sedan ruskar man på huvudet och kommer tillbaka och inser att man nog är har lite för mycket polka i hjärnan ändå. Det är lika intressant varje gång.