fingals

Skulle det kunna vara jag som är den människan?
En uppskattad fjärdedel av mitt liv har gått, och vad har hänt?
Ingenting.
Eller jo visst, mina leder har redan börjat knaka och jag är stel som en pinne.
Pensionärssyndrom.


Tiden går för fort och jag är för långsam.
Jag vill mest greppa tag i tiden och lägga den i en liten burk som jag kan öppna när jag vill.
Fint önsketänkande.
Jag får helt enkelt se till att dricka mer kaffe hela tiden så att det blir mer fart på mig.
Det måste ju vara lösningen på allt.
Då blir jag förhoppningsvis effektivare och jag kanske hinner leva lite i alla fall.
Jag måste fara någonstans!
Nu! Jag vill överallt!
Men till att börja med så ska jag fara på ica och inhandla cigg och godis.
Jag kanske borde sluta röka också om jag vill leva längre.
Men, det är roligt att röka och göra rökringar.

Det är för tusan min hobby, jag är dessutom duktig i sporten att göra rökringar.
Det man har talang för ska man väl inte bara slänga bort?
Alla uppmanar de som är duktiga i sporter att fortsätta.
Tennisspelaren som är duktig blir peppad.
Rökringskonstnären som är duktig uppmanas att sluta?

Haha, vilken underbar jämförelse.

Lev hårt, dö ung.
Så dåligt ordspråk.
Jag gör härmed om det.
Lev hårt, lev länge.

Det sägs att skratt förlänger livet.
Lever man hårt så syftar jag på att man har jävligt roligt.
Då borde man bli gammal också.
Yes.