fingals

Om jag förklarar saker såhär så kanske folk förstår varför jag är sämst i världen på att svara på sms, ringa upp eller komma ihåg.
Jag är helt enkelt sämst på det då jag bara är en sådan människa som inte avslutar saker jag börjar med för att sedan kasta mig in i något nytt.
Typ nu.
Jag gick till datorn för att jag skulle plugga.
Tänker att jag bara snabbt ska kolla facebook.
Ser att jag fått mail från min vidrigt snygga rocker på andra sidan atlanten.
Läser och blir generad.
Springer min väg in i köket och töntar mig och äter upp de stekta grönsakerna mamma gjorde.
När jag gjort det kommer jag på att jag kanske vill ha något sött.
Chokladröra.
Jaja, det tog sin lilla tid det med.
Går tillbaka för att läsa mailet igen.
Flinar nördigt och måste kolla lexin för att veta vad neglecting betyder.
Börjar leta efter bilder på Ester.
Hittar en mapp med totalt andra bilder.
Åh så roligt tänker jag och börjar mixtra med en bild som jag aldrig hann klart förut.
Sitter och pillar på den i en evighet.
Kosmos kommer in i mitt rum och jamar och vill snutta.
Han lägger sig i mitt knä och snuttar på som om det var världens undergång.
Tittar upp gör han då och då för att få bekräftelse och bli kliad under hakan.
Jag kliar länge och väl på min älskade katt.
Helt sjukt hur man kan älska en katt så mycket?!
Han är världens bästa.
Det är så synd att han inte kommer leva tills jag dör.
Jag ska ta med honom när jag flyttar.
Alltid. Alltid.
Han är bäst.
Jag börjar hur som helst mixtra med min playlist på spotify och ser sedan att........
KLOCKAN ÄR SNART 8!
Vad har jag hunnit?
Jo praktiskt taget väldigt mycket men inget som jag skulle göra.
Har alltså kvar mitt pluggande. Som vanligt.
Vem vet, jag kanske har någon sorts special mini adhd som gör att jag inte kan göra en sak i taget?
Jag har nu alltså ganska exakt tre timmar på mig att bli klar med min bokrecension.
Det borde gå. Men inte när man heter Sofia Danielsson.
Jag håller tummarna för mig själv.
Hoppet är litet.


Lathund för alla som inte kan skilja på de och dem

vi, jag - de
oss, mig - dem

Mycket enkelt tips som vi fick lära oss på svenskan idag.
Tack kära mig för att jag föreslog att vi skulle ha grammatik på svenskan.
Tack kära lärare som ville att vi skulle ha det.
Förmodligen fler än jag som behövde det.

Ex.
Hon visste inte vad de skulle göra.
För hon kände inte dem.
Men det visade sig att de gav henne blommor istället för att de slogs.
"Åh hippietönterier!" ropade hon och gav dem en stor kram.

Nu avslutar jag detta blogginlägg så att det i alla fall blir klart.
Hej och hå kan du stå på tå?